Vanligt läkemedel kan förhindra återfall av tarmcancer

Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen och den tredje dödligaste i Sverige. Samtidigt finns ett starkt hopp inom forskningen, inte minst genom studier som ALASCCA, där Anna Martling och hennes forskargrupp nyligen bevisat att behandling med acetylsalicylsyra (aspirin) kan halvera risken för återfall av tarmcancer.

Anna Martling är professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har forskat kring tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer) sedan slutet av 90-talet och menar att det finns mer att göra för att förbättra diagnostik och behandling av patienter.

– Tjock- och ändtarmscancer är en allvarlig sjukdom där återfallsrisken är hög. Sjukdomen har också en hög dödlighet så det finns ett stort behov att minska risken för återfall.

Tidigare studier vägledande

Den kliniska studien ALASCCA (Adjuvant Low-Dose ASA in Colorectal Cancer) började planeras 2014. Anna Martlings forskargrupp hade tagit del av resultat inom hjärt- och kärlforskning som tydde på att patienter med vissa genetiska förändringar i tumören, och som regelbundet använde acetylsalicylsyra (aspirin), hade en minskad risk att återinsjukna i tjock- och ändtarmscancer. Forskargruppen ville därför undersöka sambandet mellan cancern och användandet av aspirin, ett vanligt läkemedel som exempelvis finns i Trombyl och Treo.

– Vi såg en tendens i tidigare forskningsstudier som skulle kunna förklaras av en specifik gen i tumören, och att de patienter som har den genen i sin tumör skulle få en effekt av att använda aspirin, det var vår hypotes, berättar Anna Martling.

Trots att hypotesen verkade lovande, ville forskargruppen undersöka om även andra mutationer i samma signalväg (PI3K) i patienternas tumörer skulle kunna påverkas av regelbunden behandling med aspirin. De valde därför att undersöka mutationer i signalvägen PI3K istället för en specifik gen.

Efter två års planering startar ALASCCA i Sverige under 2016, men behovet av ett större patientunderlag gör att studien succesivt utökas till hela Norden. Totalt deltar närmare 3 500 patienter från 33 sjukhus i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Avancerad infrastruktur en avgörande förutsättning

De regulatoriska delarna av studien hanteras i samverkan mellan Karolinska Institutets (KI) Biobank och Stockholms Medicinska Biobank (SMB). Patienterna som deltar i ALASCCA bidrar med blod och vävnadsprov som skickas till KI Biobank. Här sker avancerad preanalytisk hantering och extraktion av både individens egna och tumörens DNA för samtliga prov i studien, detta genom metoder som utvecklas i tät samverkan med forskargruppen.

I nästa steg plockas proverna ut från KI Biobank och skickas vidare till Clinical Genomics på SciLifeLab, som står för sekvensering och analys av tumörerna medan KI står för bioinformatik. På detta vis kan forskarna identifiera vilka personer som bär på de mutationer i tumörens signalväg som de vill undersöka.

– Det här är ett exempel på precisionsmedicin. Vi använder högteknologiska plattformar för att ta reda på så mycket information som möjligt om patienten för att kunna ge rätt behandling, säger Anna Martling.

Det visar sig att cirka 40 procent av patienterna som deltar i studien har någon av mutationerna som forskarna letar efter. Med hjälp av Svenska kolorektal-cancerregistret kan forskargruppen i nästa steg dela upp studiedeltagarna slumpmässigt, där hälften lottas till att behandlas med aspirin medan andra hälften får verkningslösa piller (placebo). Under tre års tid får sedan studiedeltagarna ta en tablett (160 mg) om dagen.

Anna Martling betonar att den avancerade infrastrukturen som finns i Sverige varit en förutsättning för projektets framgångar.

– Biobankerna har varit väldigt viktiga, kvalitetsregistret har också varit väldigt viktigt och sen att vi har laboratorier som SciLifelab som har den här högteknologiska förmågan och storskaligt kan göra analyser av hög kvalité.

Resultat som kan rädda liv

När studien avslutas kan forskarna bekräfta sin hypotes, nämligen att tarmcancerpatienter som har vissa förändringar i signalvägen (PI3K) i sin tumör och som regelbundet har behandlats med aspirin i låga doser, har en halverad risk att få tillbaka sin cancer.

– Det är otroligt positivt att vår hypotes var sann och fantastiskt spännande att som forskare få vara med om ett så här stort genombrott. Det handlar dessutom om ett globalt tillgängligt läkemedel som kostar knappt 300 kronor för en årsförbrukning, poängterar Anna Martling.

Studien har fått stor uppmärksamhet, mycket på grund av att ett gammalt läkemedel har återanvänts på ett nytt sätt. Dessutom vilar resultaten i ALASCCA på stabila grunder och en stor mängd data, vilket har lett till att behandlingen med aspirin redan nu håller på att införas i det nationella vårdprogrammet i Sverige.

– På Karolinska (universitetssjukhuset) har vi redan implementerat det här och även på många andra sjukhus som deltagit i studien. Vi håller nu på att få in behandlingen i nationella guidelines och vi ser även att många utomlands ser detta och vill börja implementera det här de också. Att detta både bidrar till minskat lidande och ökar överlevnaden för patienter med sjukdomen, det är väldigt positivt, säger Anna Martling.

ALASCCA är bara början

Trots framgångarna med studien finns fortfarande många aspekter kvar att undersöka enligt Anna Martling. Bland annat skillnader mellan kvinnor och män, men också frågeställningar som vilken dosering som är optimal och hur länge patienter ska behandlas med aspirin.

– Vi samarbetar med andra aspirin-studier runt om i världen och stora internationella nätverk. Framför allt kommer vi att jobba vidare med vårt eget material från ALASCCA, vilket också visar på värdet av biobanksaspekten. Vi har byggt upp en forskningsresurs av vävnad och plasma men också data som kan användas för att besvara nya frågeställningar i framtiden.