Barntumörbankens symposium 2025: En demonstration av forskningens betydelse och teknikens framfart

Biobank Sverige fanns på plats som samarbetspartner och utställare när Barntumörbanken arrangerade sitt vetenskapliga symposium för 2025. I denna text har vi summerat några av höjdpunkterna från de två dagarna i Stockholm.

Symposiet i Karolinska Institutets (KI) Aula Medica inleddes av Gustaf Ljungman och Johanna Sandgren som berättade om bakgrunden men också arbetet kring Barntumörbanken (BTB), en nationell biobank och forskningsresurs för barntumörer som finansieras av Barncancerfonden och som möjliggör ökad forskning kring barncancer.

Dagen fortsatte sedan med anföranden från bland andra KI:s rektor Annika Östman Wernerson och Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattson. Från scenen betonade de biobankernas betydelse som en unik resurs för forskning.

– Vi behöver mer forskning och mer kunskap för att förflytta gränserna och göra det möjligt för varje barn att inte bara överleva utan också frodas, sa Ola Mattson.

Inom barncancerområdet har kunskapen ökat med hjälp av en rad olika satsningar och innovationer som gör att allt fler cancersjuka barn idag överlever. En avgörande aspekt som lyftes fram under symposiet var förtroendet som visats för barntumörbanken, både från barnen som drabbats av cancer och av deras föräldrar. Det hade aldrig gått utan den tilltron konstaterade talarna.

Utrymme för förbättring

Trots att dödligheten minskar finns det fortfarande en hel del kvar att göra för att förbättra livet för cancerpatienter. Allt fler barn överlever idag sin cancer men många får leva med andra komplikationer efter att behandlingen är över. Detta var också ett av budskapen från Stefan Pfister, som sa att visserligen har framsteg skett men att behandlingarna som finns är samma som tidigare och att utvecklingen har stått stilla en lång tid.

Det faktum att det finns arbete kvar att göra inom forskningen kring barncancer var också något som Ann Nordgren instämde i under sin presentation om Nordic ChiCap, ett nordiskt forskningssamarbete kring barncancer. Hon menade också att det behövs bättre information till patienter.

– De flesta patienter är väldigt positiva till det vi gör men endast ett fåtal förstår vad det är för något.

Internationell samverkan en nödvändighet

I en tid av geopolitiska friktioner lyfte flera talare också betydelsen av internationella samarbeten, inte minst för mindre nationer som Sverige, Finland och Lettland där befolkningen helt enkelt är för liten för att utgöra ett tillräckligt underlag för stora forskningsstudier. Det var tydligt att forskarna på plats gärna samarbetar för att lösa utmaningarna som finns för att öka kunskapen kring barncancer snarare än att prioritera sina egna publikationer.

Faktumet att det behövs ytterligare forskning kring barncancer var också något som flera talare tryckte på, framförallt då barn inte är ”små vuxna” när det gäller behandlingar vilket därför kräver ytterligare kunskap.

Mindre positivt var konstaterandet att betydligt fler kliniska studier genomförs i USA och att Europa i jämförelse upplevs som trögt. Detta är ingen nyhet i sig och förhoppningsvis något som både i Sverige och andra europeiska länder kommer att förbättras under kommande år.

Sveriges unika förutsättningar

Sverige har trots allt flera fördelar jämfört med många andra länder, dels genom sina kvalitetsregister, dels sina välorganiserade biobanker. Även det nationella screeningprogrammet och PKU skulle kunna utgöra en unik forskningsresurs, där Guthrie Cards (filterpapper) under konferensen lyftes fram som en användbar metod för att undersöka genetiska markörer. I teorin skulle PKU biobanken kunna spela en större roll för morgondagens cancerforskning.

Tekniken och pengarna

Den ökade användningen av AI och stora datamängder var annars något som återkom bland presentationerna, exempelvis genom satsningar som Brainchild som ska brygga gapet mellan de olika datamängderna som faktiskt finns men idag inte har en koppling till varandra, för precis som Tuuli Lappalainen uttryckte det under sin presentation om PROMISE:

– Storskaliga datamängder är mer värdefulla än någonsin och framtiden är datadriven. 

Även spännande nytänkande möjligheter belystes, bland annat ett inslag om ”gamification” och militärstrategi, där David Gisselson Nord berättade om en ny behandlingsstrategi inom onkologi som gick ut på att genom avancerade analyser och logiska resonemang försöka lista ut vad cancern var på väg att göra innan den faktiskt hann utvecklas.

Men även om AI innebär en radikal förändring behövs fortfarande den medicinska kunskapen i allra högsta grad. Felix Sahm som talade om AI verktyg för bättre analyser av tumörbilder, jämförde AI med en autopilot och konstaterade att ”du behöver fortfarande en pilot som kan flyga, även om du har autopilot-funktionen som en möjlighet”.

Symposiet avslutades av Mathias Uhlén som med sin presentation om Next Generation Precision Medicine for Childhood Tumours, exemplifierade den tekniska utvecklingen som har skett de senaste åren och som stegvis möjliggör införandet av precisionsmedicin.

Även om ingen nämndes vid namn var Mattias exempel med Thoranos-skandalen väldigt talande, där det amerikanska företaget slog världen med häpnad 2015 och lurade investerare att de kunde göra storskaliga analyser med hjälp av endast små mängder blod. Idag, konstaterade Mathias Uhlén, kan vi faktiskt göra det som tidigare ansågs omöjligt och faktiskt mycket mer.

Finansiering nämndes också som en viktig aspekt för att möjliggöra forskning, där flera talare lyfte fram Barncancerfondens betydelse för deras forskning och där Mathias Uhlén talade varmt om The Human Protein Atlas (HPA), ett jätteprojekt som går ut på att kartlägga nivåer av alla proteiner i olika vävnader och provtyper samt vid olika sjukdomar. All data som tas fram är öppen och kan användas i forskning. HPA har finansierats av Wallenbergstiftelsen i 20 års tid.

Flera andra initiativ pågår också eller är på gång runt om i världen som kan leda till snabb utveckling inom cancerområdet, inte minst amerikanska Deepcell men också miljardinvesteringar av Kina.

Sammanfattningsvis visade Barntumörbankens symposium tydligt upp möjligheterna som forskningen innebär men också dess betydelse, både för bättre vård och nya behandlingar inom barncancerområdet.